Elephant Day & Training Lion Walk
Startade dagen med Elephant Training. Elefanterna måste tränas varje dag för att fortsätta vara snälla och lätthanterliga. Så det fick vi göra, fick även hoppa upp på en liggande elefant utan någonting alls på sig och sitta där medan den reste sig upp. Sedan, efter frukost, en Elephant Ride i bushen. Red en den enda killelefanten men har just nu glömt vad han heter... (update, Jecha är det ju). Fy farao vad fint det är här, och vilken utsikt man har från elefantryggen! Sedan hade vi Culture information där vi fick höra lite om samhället i Zimbabwe och lite andra små regler här. Känns inte som jag ska rabbla allt jag lär mig, hör och ser men har ni frågor om hur det funkar här så FRÅGA :)
Sedan, efter lunch, fick vi en Training Lion Walk med Dan (vols project manager) vilket var riktigt häftigt. Där fick vi lära oss lite fördjupande om hur vi ska handskas med lejonen. Hur vi ska närma oss dem, hur vi ska röra vid dem på ett säkert sätt. Paza är ett vänligt lejon (ni skulle sett Dan, han gosade med henne som en kattunge!) men det är det som blir farligt. Man låter henne komma nära. Hon skulle inte tveka att hoppa på en om man ramlar eller gör ett misstag och då är man så gott som död.
Efter det var det Elephant Herding där man interagerar med elefanterna när de strövar fritt :) En mysig och slapp stund där vi kunde prata och ta bilder. Sedan följde vi dem tillbaka till deras Bomas. Även om jag bara radar upp aktiviteterna nu så är ju varje aktivitet ett äventyr där vi volontärer har himla kul! Hela tiden så lär vi känna varandra bättre och bättre. Allt är så nytt, min hjärna går i 190... ;)
På kvällen var det Haloweenparty och de som ville kunde bli målade i ansiktet för 5 dollar, där alla pengarna gick till ALERT. Sedan var det middag & party för dem som ville!
På kvällen var det Haloweenparty och de som ville kunde bli målade i ansiktet för 5 dollar, där alla pengarna gick till ALERT. Sedan var det middag & party för dem som ville!
Här är lite bilder från min elefantdag! Vi fick inte ha med oss kameror på training lion walk :)
Bilderna hamnade i fel ordning, så ni får börja med kvällsbilderna... Haha..










Min första dag på Antelope Park
Det känns som att det var väldigt länge sedan jag skrev, men det var väl bara i förrgår?
Stannade som sagt i Harare första natten hos underbara Carol, fick god mat och tog det lugnt. Samt fick veta en hel del om Zimbabwes backsidor samt framsidor, vill ni ha ett inlägg om det någongång?
Tidigt tisdag morgon körde hon mig och Jo till bussen. En stor, modern buss som var väldigt bekväm. Var egentligen väldigt trött men vägrade sova, för jag var tvungen att titta ut genom fönstret på allt som susade förbi. För att hålla det hela kort kan jag förklara i ett senare inlägg om vad vi såg :)
Stannade som sagt i Harare första natten hos underbara Carol, fick god mat och tog det lugnt. Samt fick veta en hel del om Zimbabwes backsidor samt framsidor, vill ni ha ett inlägg om det någongång?
Tidigt tisdag morgon körde hon mig och Jo till bussen. En stor, modern buss som var väldigt bekväm. Var egentligen väldigt trött men vägrade sova, för jag var tvungen att titta ut genom fönstret på allt som susade förbi. För att hålla det hela kort kan jag förklara i ett senare inlägg om vad vi såg :)
Haha, sen efter ca 4 timmar skulle vi stanna för lunchbreak - trodde vi. Fick visserligen en box från "Chicken Inn" men sen så kastadede ut oss hur bussen (fast, lite mildare),och vi som hade fått höra att vi skulle bli körda hela vägen fanns oss plötsligt stående med våra väskor i en hög, utanför en rastplats in the middle of nowhere i Zimbabwe. Blev genast påhoppade av taxi drivers som ville att vi skulle åka med dem för 20 dollar, men det kändes ikke bra. Som tur var så dök en kille i Antelope Park skjorta upp och visade in oss i en pickup, en väldigt speciell sådan.Tänk pickup med en hemmabyggd låda på, med säten lite här och var. Ett riktigt hemmabygge!
Efter en riktigt bumpy ride kom vi äntligen in i parken. Blev visade våra rum och fick en introduktion och rundvandring. Vi åt lunch och kl 4 gick vi ut på vår första Lion Walk :D Med Paza & Penya. Gick såklart igenom grunderna för hur vi skulle handskas med dessa 20 månader gamla, livsfarliga djur. Det var en ganska absurd upplevelse men o så häftig. Fick även chans att prata lite med de andra volontärerna. På varje aktivitet så är det några volontärer, så vi är inte allihopa på en gång. Vi blir fördelade i grupper lite beroende på hur länge vi varit här och så vidare.
Efter en riktigt bumpy ride kom vi äntligen in i parken. Blev visade våra rum och fick en introduktion och rundvandring. Vi åt lunch och kl 4 gick vi ut på vår första Lion Walk :D Med Paza & Penya. Gick såklart igenom grunderna för hur vi skulle handskas med dessa 20 månader gamla, livsfarliga djur. Det var en ganska absurd upplevelse men o så häftig. Fick även chans att prata lite med de andra volontärerna. På varje aktivitet så är det några volontärer, så vi är inte allihopa på en gång. Vi blir fördelade i grupper lite beroende på hur länge vi varit här och så vidare.
Sen vid klockan 6, efter vårt dagliga vol-möte (och mitt första), gjorde vi något riktigt häftigt, en Full Moon Elephant Ride. Red under stjärnorna och den enorma månen, omgiven av Afrikas storhet. Fantastisk känsla. Jag fick rida Tombi, en elefant med mycket temperament som inte ville släppa av mig när vi var framme. Så fick hoppa ner i armarna på en av elefanttränarna. Vi var ett gäng som red bortåt, sen blev vi upphämtade i öppen jeep samtidigt som ett gäng andra fick rida hem. Såg även zebror :)
Sen var det middag (vi får btw efterrät till både lunch och middag, buhu), dusch och bums i säng.
Delar rum med två norska tjejer :) Det är otroligt vackert här, människorna supertrevliga, maten kjempegod och jag trivs än så länge superbra!
Här kommer lite bilder från min allra första Lion walk! Det ni ser är Det först jag såg av Penya & Paza. Penya&Paza, Antelope Park, Min första solnedgång i Antelope Park (som skulle visa sig döda mig varje kväll i en månad, så otroligt vackert).







Landat i Harare!
Så då. Resan som skulle ta 17 timmar tog plötsligt 40 timmar. Fick nästan lite spunk när planet mot Etiopien hade tekniska problem och vi fick vänta över en timme på att lyfta. Men den resan var väldigt skön, fast den var längst gick den snabbast! Hade obegränsat med benutrymme eftersom jag satt vid en nödutgång. Jag såg en film, åt middag och sov sen tills vi landade. Och då fick jag uppleva Addis Flygplats, vilket också var en upplevelse... Fanns ingen som helst möjlighet att köpa vatten i gate-området, så jag trängde mig ut genom säkerhetskontrollen åt fel håll, köpte vatten (de tog btw inte kort, så använde min första dollar där) och sedan var det bara att ställa sig i den himla kön till säkerhetskontrollen. Glömde att man inte kan ta med vatten in, men de märkte det inte ens haha...
Efter mycket om och men var jag framme i Zimbabwe. Fixade Visa, fick mitt bagage (!) och blev upplockad. En tjej från England har också haft trassel med flyg så hon och jag fick samma skjuts. Vi tillbringade dock resten av dagen i en underbar villa i Harare. Först blev jag besviken över att vi inte kunde åka direkt till Antelope Park (ca 5 timmar) men oj vad skönt det var att få "landa" lite ifred. Har blivit ordentligt ompysslad av hon som bor här, Carol, och har spenderat mesta tiden i den underbara trädgården med grannpojken på två år, haha. Somnade även i eftermiddagssolen vilket var UNDERBART. Imorgon bitti så åker vi vidare :) Vill sova NU, fast klockan bara är 8...
Efter mycket om och men var jag framme i Zimbabwe. Fixade Visa, fick mitt bagage (!) och blev upplockad. En tjej från England har också haft trassel med flyg så hon och jag fick samma skjuts. Vi tillbringade dock resten av dagen i en underbar villa i Harare. Först blev jag besviken över att vi inte kunde åka direkt till Antelope Park (ca 5 timmar) men oj vad skönt det var att få "landa" lite ifred. Har blivit ordentligt ompysslad av hon som bor här, Carol, och har spenderat mesta tiden i den underbara trädgården med grannpojken på två år, haha. Somnade även i eftermiddagssolen vilket var UNDERBART. Imorgon bitti så åker vi vidare :) Vill sova NU, fast klockan bara är 8...


Krånglig, jobbig resa
Önskar att jag kunde säga att resan flutit på fint och att jag nästan är framme, vilket jag borde vara vid den här tiden.
Igår var dagen Kaos. Råkade ju bryta av en tand sent på fredagkvällen som vi hastade in till Stockholm och akuttandvården för att få den provisoriskt lagad. Sedan hem, fixa det sista och sen åkte pappa och jag till flygplatsen. Redan på Arlanda gick det snett då mitt första flyg var en timme sent! Så hade ingen aning om om jag skulle komma iväg med planet från Frankfurt sen då min mellanlanding bara var en timme lång där. Det berodde ju på om planet från Frankfurt också var sent.
Ca 20.30, 1½ timme efter utsatt tid kom jag iväg i alla fall. Var helt sjukt trött efter en dag av anspänning men det gick inte att sova, då medpassagerarna bakom var väldigt högljudda. Även när folk fick nog och sa till så fortsatte de prata i höga viskningar utan avbrott. Men men. Två timmar senare landade vi i Frankfurt och mitt plan mot Johannesburg hade ju redan gått... Då var det bara att leta rätt på ett service center för Lufthansa vilket inte var det lättaste. Alla var överfulla (tydligen var det många, många från olika flygplan som blivit försenade idag pga vädret - lite snö..) och jag skickades hela tiden vidare. Hittade ett svenskt par i 60-årsåldern som var väldigt trevliga och hängde på dem sen. Vi gick genom den lååånga flygplatsen och kom till slut fram till baggage-dropen. Där stod vi med hundratals andra i kö ca 2 timmar...! Men hade som sagt några att prata med hela tiden, även killarna framför var i min ålder och Svenska.
Väl framme i kön så blev jag informerad om att jag därifrån inte kunde bli ombokad på något flyg dagen därpå ens, eftersom jag hade en till anslutning, utan att jag skulle komma tillbaka på morgonen (idag) och se när jag kunde bli inbokad. Men jag skulle bli skickad till ett hotell i alla fall och få mat och sömn. Jag hade grym tur som fick ett rum, det svenska paret efter mig fick inget då allt var fullt. Fick mina kuponger, gick ut på gatan och skulle fånga en taxi... Väl i taxin vägrade chauffören att ta mina kuponger, han menade att det inte var några kuponger utan boarding pass. Förklarade att jag inte kunde ha något sådant med tanke på att jag inte ens hade någon flight för tillfället. Men han sa att jag fick hoppa ut igen, jahaaa... Då var man liite matt alltså. Vägrade att köa i timmar igen så jag gick fram till disken igen, och hon sa att chauffören hade fel. Fick bevis på att mina kuponger var kuponger, och gick ut igen. Nästa chaufför behövde såklart inget bevis. Vi åkte in till stan och väl på Sheraton så väntade en ny kö... Men det gick hyffsat fort. Var så hiimla trött nu haha och helt flummig. När jag checkat in så skulle jag gå och äta lite, vi hade fått en buffé uppdukad, och de visade sig att de svenska killarna i min ålder som stod framför mig i kön på flygplatsen var bokade till samma hotell.
Lustigt att resa ensam, för man är verkligen inte ensam. Har hela tiden haft någon att småprata med!
Sen så gick jag upp, somnade ganska direkt (klockan var nu två på natten) och blev väckt några timmar senare imorse av receptionen. Gick ner och åt lite frulle, checkade ut och tog en taxi till flygplatsen. Nu har jag fått en kölapp, sitter i ett väntrum, och det är ca 50 nummer framför mig. Det lär ta ett par timmar. Väl framme så kommer de boka om mig på något annat flyg. Vet inte ens om jag flyger via Johannesburg längre, eller när jag kommer iväg, det återstår att se. Pappa har fått tag i min organisation, och någon kommer absolut att hämta mig ändå i alla fall, även fast jag kommer efter tiden vi skulle komma för att bli hämtade. Det som jag är lite orolig för är min stora väska, har verkligen ingen aning om vart den är... Någonstans här på flygplatsen. Hoppas den följer med mig på min nya rutt!
Har hittat ett kontaktuttag till datorn i alla fall så jag har något att göra. Skriver dock detta offline för att posta senare - har en halvtimmes fritt internet och det spar jag till senare. Kanske får sitta här på flygplatsen hela dagen!
Igår var dagen Kaos. Råkade ju bryta av en tand sent på fredagkvällen som vi hastade in till Stockholm och akuttandvården för att få den provisoriskt lagad. Sedan hem, fixa det sista och sen åkte pappa och jag till flygplatsen. Redan på Arlanda gick det snett då mitt första flyg var en timme sent! Så hade ingen aning om om jag skulle komma iväg med planet från Frankfurt sen då min mellanlanding bara var en timme lång där. Det berodde ju på om planet från Frankfurt också var sent.
Ca 20.30, 1½ timme efter utsatt tid kom jag iväg i alla fall. Var helt sjukt trött efter en dag av anspänning men det gick inte att sova, då medpassagerarna bakom var väldigt högljudda. Även när folk fick nog och sa till så fortsatte de prata i höga viskningar utan avbrott. Men men. Två timmar senare landade vi i Frankfurt och mitt plan mot Johannesburg hade ju redan gått... Då var det bara att leta rätt på ett service center för Lufthansa vilket inte var det lättaste. Alla var överfulla (tydligen var det många, många från olika flygplan som blivit försenade idag pga vädret - lite snö..) och jag skickades hela tiden vidare. Hittade ett svenskt par i 60-årsåldern som var väldigt trevliga och hängde på dem sen. Vi gick genom den lååånga flygplatsen och kom till slut fram till baggage-dropen. Där stod vi med hundratals andra i kö ca 2 timmar...! Men hade som sagt några att prata med hela tiden, även killarna framför var i min ålder och Svenska.
Väl framme i kön så blev jag informerad om att jag därifrån inte kunde bli ombokad på något flyg dagen därpå ens, eftersom jag hade en till anslutning, utan att jag skulle komma tillbaka på morgonen (idag) och se när jag kunde bli inbokad. Men jag skulle bli skickad till ett hotell i alla fall och få mat och sömn. Jag hade grym tur som fick ett rum, det svenska paret efter mig fick inget då allt var fullt. Fick mina kuponger, gick ut på gatan och skulle fånga en taxi... Väl i taxin vägrade chauffören att ta mina kuponger, han menade att det inte var några kuponger utan boarding pass. Förklarade att jag inte kunde ha något sådant med tanke på att jag inte ens hade någon flight för tillfället. Men han sa att jag fick hoppa ut igen, jahaaa... Då var man liite matt alltså. Vägrade att köa i timmar igen så jag gick fram till disken igen, och hon sa att chauffören hade fel. Fick bevis på att mina kuponger var kuponger, och gick ut igen. Nästa chaufför behövde såklart inget bevis. Vi åkte in till stan och väl på Sheraton så väntade en ny kö... Men det gick hyffsat fort. Var så hiimla trött nu haha och helt flummig. När jag checkat in så skulle jag gå och äta lite, vi hade fått en buffé uppdukad, och de visade sig att de svenska killarna i min ålder som stod framför mig i kön på flygplatsen var bokade till samma hotell.
Lustigt att resa ensam, för man är verkligen inte ensam. Har hela tiden haft någon att småprata med!
Sen så gick jag upp, somnade ganska direkt (klockan var nu två på natten) och blev väckt några timmar senare imorse av receptionen. Gick ner och åt lite frulle, checkade ut och tog en taxi till flygplatsen. Nu har jag fått en kölapp, sitter i ett väntrum, och det är ca 50 nummer framför mig. Det lär ta ett par timmar. Väl framme så kommer de boka om mig på något annat flyg. Vet inte ens om jag flyger via Johannesburg längre, eller när jag kommer iväg, det återstår att se. Pappa har fått tag i min organisation, och någon kommer absolut att hämta mig ändå i alla fall, även fast jag kommer efter tiden vi skulle komma för att bli hämtade. Det som jag är lite orolig för är min stora väska, har verkligen ingen aning om vart den är... Någonstans här på flygplatsen. Hoppas den följer med mig på min nya rutt!
Har hittat ett kontaktuttag till datorn i alla fall så jag har något att göra. Skriver dock detta offline för att posta senare - har en halvtimmes fritt internet och det spar jag till senare. Kanske får sitta här på flygplatsen hela dagen!

- Postat 8.30,
Uppdatering 15.15:
Aaaah, kvart i åtta tog jag min kölapp, och KVART I TVÅ, sex timmar senare fick jag hjälp. Jag ska flyga ikväll, boardar 19.35. Kommer inte åka via Johannesburg längre utan mellanlandar i Addis Ababa, Etiopien imorgon bitti. Känns hyffsat skönt att få flyga på natten faktiskt även om jag är framme ett dygn senare än planerat. Har fått lite kuponger av Lufthansa till mat medan jag väntar. Tänkte utnyttja en på Starbucks men går INTE dit igen på denna flygplats. Unga, mycket lata killar som jobbade. Skitiga bord, lååång väntan. Man blev inte precis gladare. Men en stor Frappe, två chokladkakor och en smoothie kanske klarar det... Har hittat en hyffsat lugn korridor på denna flygplats där jag snart tänker sträcka ut mig och försöka sova lite. Och bara för att jag precis skrev det så satte sig en familj med två skrikande ungar bredvid mig, haha. Åh....
Snart påväg!
Tappade en halv tand igår under fredagsmyset så förmiddagen har spenderats på tandakuten i stockholm... Men snart är jag påväg! Ser att det en del förseningar i flygen mot Frankfurt, HOPPAS min går på tid eftersom det bytet är såpass tajt....
Resplan
Dit
Arlanda -> Frankfurt -> Johannesburg -> Harare -> ca 4 timmar i bil till Gweru.
Startar 19,05, anländer 12,10
Restid: 17h 5min
Hem
Harare - > Johannesburg -> Frankfurt -> Arlanda.
Startar 14,35, anländer 09,15
Restid: 19h 40min
Sista checken, packad väska
När jag startade min countdown på telefonen så började jag på 72 dagar. Sedan gick en vecka, och jag fick flytta tillbaka den i och med att jag blev tvungen att åka en vecka senare. Hur som, försvann dessa dagar helt galet snabbt.
Jag älskar att packa och organisera, väskorna är nästan färdigpackade och allt är under kontroll. Och jag är redan sugen på nästa resa. Så himla typiskt mig. Innan jag ens kommit iväg. Men det är nog till stor del för att spänningen innan är så underbar, man vet inte vad man har framför sig.
Nervös är jag inte, även om det kom lite pirr i magen när jag pratade med Camilla på WTC idag. Vi hade vår sista check och jag fick svar på några sista frågor. Det som jag tycker är liite jobbigt är att jag är nästan ensam svensk. Men är väl bara att gå all in direkt med min ringrostiga engelska.
just tellin' ya

Tankar och bekymmer
Kör en Tyra och hennes okej, inte okej.
Dagens verkligen Inte Okej 1 är att mina gympadojjor som jag tänkt ta med mig är spårlöst försvunna. De är knappt använda och rätt fina, och lagom varma (svala). Dessutom har jag verkligen inte någon lust till att köpa ett par nya...! Har vänt upp och ner på huset, helt jättemegaborta är vad de är.
Inte Okej 2 är att jag börjat packa och redan utan solskydd, myggmedel, underkläder+strumpor, bikini (okej, den väger ju knappt någe) skor och stövlar (aoch, tungaa) så är min ryggsäck på tok för tung. Har inte vägt den men skulle tippa att den väger 20? Något kilo mer kanske? Vi har iaf tvättservice så jag får helt enkelt rensa ut allt utom det nödvändigaste veckan innan jag åker. Annars får jag flyga i trippla linnen, fleecetröja, regnjacka, gummistövlar och kikare runt halsen...! Haha...
Dagens Okej är att iprincip allt annat känns rätt lugnt. Ingen nervositet eller rädsla, bara längtan till att få komma iväg.
En annan lite rolig sak är att jag, med tio arbetsdagar kvar till avresa, kommit på att jag inte kan åka till Afrika när jag ser så dåligt som jag gör (har allvarligt talat varit lite bekymrad över att inte kunna se skylten min upphämtare på flygplatsen kommer att hålla upp, haha) så imorgon ska jag ringa runt tills jag hittar en optiker som är villig att ta emot mig snabbt som hellskotta och skriva ut linser till mig och mina taskiga ögon. Glasögon hinns ju inte med och passar inte mitt liv särskilt bra ändå så.
I veckan ska jag, förutom ett besök hos optikern, ta de sista sprutorna. Sedan måste jag lösa pannlampsfrågan och skaffa arbetshandskar och börja fundera på vad jag kan ta med och skänka till projektet (får bli något välbehövligt men fruktansvärt lätt).

En bild på min übertunga väska.